Axel Semb – Juniorvärldsmästare i enduro 2025!

15 poäng efter med 40 kvar att köra om. Ja, han hade nästan gett upp drömmen om att bli världsmästare. Men så helt plötsligt var han fem före inför årets allra sista VM–dag. Då växte Axel Semb mer på en tävling än han kanske gjort på hela säsongen. Och när den feta damen tog ton i tyska Zschopau var 22–åringen från Falun juniorvärldsmästare i enduro.

22–åringen? Ja, Axel Semb har faktiskt inte fyllt 23 än men gör så innan årsskiftet och därför blev 2025 hans sista säsong som junior i VM–serien. Året är hans andra med Fantics fabriksteam, hans tredje fulla år i VM och egentligen bara det fjärde som han på riktigt satsat på enduron.

Längre än så tog det inte för dalmasen att bi juniorvärldsmästare. För det är vad han kommer kunna titulera sig nu – för all framtid.

Men det såg inte alltid ut att bli så. Efter att ha tagit en silvermedalj bakom Max Ahlin förra året – en säsong där Semb var den som började bäst men där Ahlin tog över under sommaren och sedan kunde kontrollera mästerskapet ini mål – så fick Fantic-föraren finna sig i att vara en av huvudfavoriterna den här gången.

Det började trevande vid premiären i Portugal men släppte med en dubbelseger när andra rundan kördes i Spanien. Ytterligare en dubbel kom i Sverige men likt fjolåret hade Semb problem att försvara sin poängledning.

Tävlingen i Wales var helt klart godkänt men efter en smäll mot tummen i Portugal tappade han många poäng på märkeskollegan Kevin Cristino – som efter att australiern Kevin Bacon försvunnit från serien seglat upp som Sembs huvudutmanare. Cristino tog över poängledningen och drygade ut den när han tog tredje raka dubbelsegern vid den näst sista deltävlingen, på hemmaplan i Italien. 

Helt plötsligt var svensken 15 poäng efter – med bara 40 kvar att köra om vid finalen i klassiska Zschopau, Tyskland.

– Jag visste att det skulle bli väldigt svårt. Och jag var väl lite uppgiven ärligt talat, under veckorna som ledde fram till tävlingen. Även om man såklart vet att allt kan hända, sa Semb som ändå gav det en chans, skippade SM-finalen och åkte till Tyskland för att träna inför finalen.
– Jag ville försöka avsluta så bra som möjligt. Göra en så bra tävling jag kunde. Jag gjorde allt jag kunde för att vara redo.

Och tur var väl det. För det är inte över förrän det över. Kevin Cristino kraschade på lördagen och fick efter det problem med motorcykeln. Problem som först och främst gjorde att han tappade mycket tid på specialproven. Men som också såg honom försöka ta till metoder som kanske inte var helt enligt regelboken.

Till slut stannade hojen och italienaren fick bryta. Samtidigt stod Semb för sin kanske bästa insats sedan hemmatävlingen i Sverige, i slutet av maj – och vann. 20 poäng in på kontot betydde att han nu var fem poäng före titelkonkurrenten. Plötsligt låg all press på 22-åringen, när den andra dagen i tyska Zschopau skulle avgöra hela säsongen.

Han behövde vinna. Eller bli tvåa om Cristino vann. Och det gjorde italienaren. Semb var tvåa efter det första varvet – men hade bara knappt två sekunder ner till trean, fransmannen Leo Joyon. Efter två av tre varv var ställningen den samma – men nu hade svensken bara en halvsekund till godo. 

Då, när han behövde det som mest, plockade Axel Semb fram det där som gör förare till mästare. Han vann enduroprovet, satte en kanontid på första crossprovet och hittade ett antal sekunder på extremprovet. Trots att han själv sa inför det sista varvet att det inte gick att hämta mer tid där. 

När juniorförarna anlände dagens – och årets – allra sista specialprov så hade Semb plötsligt 13 sekunder ner till Joyon.

Han tog sig igenom det, blev tvåa för dagen och kunde vid målgång skrika ut både lättnad och glädje. Som 2025 års juniorvärldsmästare i enduro.

– Det låter bra. Det låter jävligt bra. Innan helgen så trodde man inte att det var möjligt men sedan vänder allt efter igår. Det är så skönt att allt går i mål, att jag kunde vinna igår – hade jag inte gjort det så hade det inte räckt att bli tvåa idag. Och att jag kan bli tvåa idag, hade jag inte blivit det så att det inte heller räckt, sa Semb någon timme efter målgång.

Känslan var att du hittade något på tredje varvet, när du behövde det som mest. Håller du med?
– Ja, lite så var det väl. Jag kände att det var allt eller inget och känslan var bra. När vi kom till sista provet så hade jag en lucka och behövde bara ta mig igenom, jag pushade fortfarande men behövde inte ta den där extra risken som jag har behövt göra tidigare under helgen.

Och du lät dig inte påverkas av Kevin Cristinos försök att psyka dig. Vad pysslade han med?
– Ja, jag vet inte. Det är väl lite pinsamt tycker jag. Både det italienska förbundet och båda våra teamchefer fick säga till honom, att det här inte är okej. Men skitsamma.

Ännu skönare att kunna ta hem det då?
– Precis. Och jag körde ju bara fortare när han började psyka.

Nästa år är det dags att kliva upp som senior men om jag förstått det rätt så har du inget kontrakt för 2026 ännu?
– Nej, jag har ingenting klart. Jag har faktiskt ingen aning om vad jag ska göra nästa år och det är tufft. Men det hjälper såklart att man har kört bra här i helgen och att jag kunde ta titeln, så vi väl får se vad det blir. Förhoppningsvis så kan jag få till någonting bra.

Teamen borde ju dra i en juniorvärldsmästare tycker man. Men det funkar inte riktigt så i den här depån verkar det som?

– Nej, Max (Ahlin) hade ju svårt att hitta en bättre styrning efter sitt guld förra året och fick stanna kvar i sitt team. Så det jag hoppas på är väl egentligen att kunna hitta något som hjälper mig hyfsat ekonomiskt. Och en motorcykel som jag verkligen gillar, för att kunna göra ett bra första år som senior. Som Max gjort i år. För att sedan kunna få till något bättre efter det.

Vilka har du att tacka för att du kan stå här som juniorvärldsmästare idag?
– Framförallt min familj, mamma och Magnus – det är de som gör det största jobbet. Jag har fullt upp med mitt under tävlingshelgerna och de gör allt så mycket lättare med sin support. Och även om jag har en bra deal så räcker inte pengarna helt och hållet – då är det mamma och Magnus som får skjuta in det som fattas. Utan dem hade det inte varit möjligt. Men självklart vill jag också tacka mitt team och framförallt de som hjälper till på tävlingarna.

Förutom att ta hem juniortotalen, närmast före Cristino och Joyon, vann Semb också Junior2-klassen, också där före Cristino men med  fransmannen Diego Haution på tredje plats. I och med guldet har vi alltså också fått se två svenska juniorvärldsmästare två år i följd. Vem blir nästa blågula förare att kunna upprepa bedriften?