Erlandsson om Six Days: ”Det här är ett guldlag”

Den nytillträdde förbundskaptenen Max Erlandsson har nu plockat ut sin första trupp till Six Days FIM Enduro of Nations. Och precis som Race kunde avslöja under tosdagen så blir det samma World Trophy-lag som under förra året tog silvret i Italien. Ett lag som i år kör för guld. I Junior Trophy får vi däremot stifta bekantskap med två landslagsdebutanter. 

Max Erlandsson tillträdde som förbundskapten strax innan årsskiftet och ersatte därmed Robert Friberg, efter att denna hoppat av sitt uppdrag när han inte kände tillräckligt stöd från Endurosektionen och den tidigare elitgruppen. 

I samband med Erlandssons tillträde formerade sektionen också om den grupp man nu valt att kalla för Landslagsledningen. Ett drygt halvår har passerat sedan dess och under fredagen var det så dags för Max Erlandsson att presentera sin första trupp till endurons lag–VM, Six Days FIM Enduro of Nations – som i år körs i Portugal, med Grandola som centralort, mellan den 12 och 17 oktober.

En uttagning som, som vanligt, föregåtts av en hel del diskussioner och inte minst spekulationer. Men där det nu står klart att det blir samma lag i World Trophy som förra året, med Micke Persson, Albin Norrbin, Max Ahlin och Axel Semb. Ett lag som ska försöka förbättra sin silverplats från 2025.

På juniorsidan är Alfons Lindström precis som förra året en del av laget, den här gången  tillsammans med två debutanter i Wiggo Lifvendahl och Robin Gunnarsson.

– Det känns väldigt bra. Jag är positiv över hela truppen och det är den trupp som jag tror att vi kan göra allra bäst resultat med, sa Erlandsson när vi ringde upp honom under fredagen, strax efter det att lagen släppts officiellt.

Är det ett guldlag i World Trophy?
– Ja. Det tror jag på till 100 procent. Six Days är självklart en lång tävling, och allt kan hända, men jag tror på det. Självklart. Annars hade jag inte tagit ut det här laget.

Konstigt nog är det väl Micke Perssons namn som kanske sticker ut lite. Inte för att vi inte vet vad han kan men för att vi inte fått se honom tävla i år, efter att han bröt nacken under våren. Hur gick tankarna där?
– Eftersom vi siktar på ett guld så har jag känt att jag måste ta ut det lag som jag tror har allra högst topp och störst potential. Om Micke är i bra form och får till det under en hel vecka så är jag rätt säker på att han är en av världens snabbaste enduroförare. Jag tycker också att han gång på gång visat att just Six Days är en tävling där han kan hitta en ny nivå. Jag har fått informationen att det känns bra efter skadan och han tror själv att han kommer vara i väldigt god form, det blev avgörande för mitt beslut. Jag chansar på att Micke hittar tillbaka dit han har varit, om inte ännu bättre.

När förväntas han vara tillbaka?
– Jag är inte helt 100 men jag är rätt säker på att han kommer köra VM-tävlingen i Wales. Men det får du nog fråga honom om du vill ha ett 100-procentigt svar.

Från din sida då, när måste du se honom på tävlingsbanan innan du känner att du måste göra förändringar i laget?
– Jag förväntar mig att han kommer tävla, det är jag rätt säker på att han kommer göra. Men, ja, jag tror att så länge Micke själv säger att det känns bra och att han kommer komma tillbaka så kommer jag lita på honom. Micke är en väldigt ärlig person och säger han själv att det här inte kommer bli bra, då kommer jag behöva göra förändringar.

Du går på det han säger?
– Inte bara på det kanske men jag tror på Micke som sagt. Självklart är det väldigt viktigt med tävlingar i bagaget men om jag förstått det rätt så vill han inte stressa fram någonting. Och i så fall riskera att inte vara i så bra form som möjligt till hösten. Men för att komma tillbaka till frågan så finns det väl inte något exakt datum för när jag måste se honom på tävlingshojen utan vi kommer ha en fortsatt dialog.

Övriga tre då, Max Ahlin, Albin Norrbin och Axel Semb – kändes de givna från början eller har det funnits diskussioner och funderingar där också?
– Det är klart att man har tänkt. Ahlin och Norrbin har för mig varit väldigt självklara om man kollar på resultaten. Semb tycker jag hade en väldigt bra inledning på säsongen även om han kanske dippat något under de senaste VM–tävlingarna. Men han har visat under säsongen att han har en väldigt hög högstanivå, han blev totalsexa första dagen i Spaniens VM. Och därför blev han ett självklart val för mig. Ska vi kunna ta guld så måste vi ha högsta möjliga högstanivå, jag måste tro på att han kan hitta den nivån under Six Days. Det är därför jag kallar det ett guldlag, jag satsar på att alla hittar sin fulla potential.

När jag intervjuade dig i våras så pratade du mycket om lagsammanhållningen, hur mycket har det spelat in vid den här uttagningen?
– Självklart är det en viktig del. Om man ska prestera bra så måste man trivas ihop, det spelar egentligen ingen roll om det är ett team eller ett landslag. Här ska vi dessutom bo tillsammans under två veckor. De här fyra har kört Six Days tillsammans några gånger, de känner varandra bra och jag vet att det kommer funka bra i två veckor dem emellan. Jag tror också att de kommer lyfta varandra på ett väldigt bra sätt. Att skapa en laganda är också en viktig del som jag vägt in och jag tror redan att den lagandan finns mellan de här fyra.

Albin Elowson valdes bort men som jag förstod det på honom så har han funnits i tankarna, som ett alternativ?
– Självklart. Det har varit supersvårt att välja men till slut måste valet göras. Han har varit högt upp och ett tag tänkte jag ta Albin, för inte alls så länge sedan. Det har gått fram och tillbaka i mitt huvud och det är aldrig lätt med en laguttagning, tyvärr. Jag gick på det lag som jag tror har störst möjligheter att ta guld. Jag säger inte att jag inte tror att vi skulle kunna vinna med Albin, han är en superduktiga förare som har jättemycket rutin, men jag tror att det finns ännu större potential att vinna med de fyra jag tagit ut.

Enligt Albin hade du sagt att det skulle stå mellan honom och Micke om den sista platsen, och att tävlingen i Frankrike skulle bli avgörande. Nu blev det inte så. Kan du ångra att du gick ut med den informationen till honom?
– Vi var nog misstolkat varandra lite där. Jag har inte sagt att det ska avgöras i Frankrike men att laget ska tas ut runt tävlingen i Frankrike. Så det är väl en misstolkning mellan oss även om jag kan förstå att han har tolkat det som han gjort, när jag uttryckt mig som jag gjort. Det kan ha varit en miss i min kommunikation till honom. Det är mitt första år som landslagscoach och ledare överlag, jag lär mig hela tiden och inte minst i kommunikationen. Men som sagt, jag tycker inte att jag har uttalat det som att det ska köras om en plats i Frankrike.

Varför blev det nu och inte efter Frankrike?
– Som jag har förstått det när jag pratade med Micke för några veckor sedan så skulle han inte köra i Frankrike. Och då kände jag att det var lika bra att göra valet nu och gå ut med laget.

Jag har faktiskt inte sett någon annan europeisk nation som presenterat sina lag ännu, varför måste vi vara så tidiga?
– Det är väl en planeringsfråga i första hand, inte minst för de förare som blir uttagna. Har man jobb måste man ta ledigt, föräldrar och mekaniker måste ta ledigt, motorcykel måste fixas, teamen måste informeras. En planeringsfråga helt enkelt.

Avslutningsvis kring Trophy-laget då, finns det någon reserv till laget som tagits ut?
– Ja, planen var att prata med Albin Elowson om en reservplats. Jag har sökt honom men har inte fått något svar. Vill han inte så får vi leta vidare helt enkelt. Men vi kommer inte ha med någon reserv på plats i år.

Fanns det några tankar på att ta plocka ut alla fem och ha den femte som en resurs eller coach på plats?
– Tanken har absolut slagit mig. Och det är verkligen något som vi ska kolla vidare på i framtiden. I år blev det inte så att reserven åker med men det här är första året för den nya landslagsledningen och vi lär oss hela tiden, det kan bara bli bättre.

Junior-laget då, spännande med två debutanter i Wiggo Lifvendahl och Robin Gunnarsson jämte Alfons Lindström som körde förra året. Hur gick tankarna där?
– Alfons och Robin har utvecklats under året och internationellt tycker jag att det är de som stått för de bästa individuella insatserna av juniorerna. Det blev ett självklart val baserat på resultat och utveckling. I Wiggos fall är det lite samma sak och tidsmässigt har han varit uppe och slagits med både Alfons och Robin. Och det är väl i grunden därför han är uttagen, han har visat att det finns tillräckligt med fart även på 125:an. Det som jag tvekat lite på där, och som jag pratat med folket runt honom, är att det kan vara tufft med 125:a på Six Days. Dessutom vet jag att det kommer vara mycket sand, väldigt mycket sand, vilket gör att det kan bli ännu tuffare. Men de känns väldigt säkra på att de kommer få det att fungera, vilket gör mig trygg, och när jag fick höra det så blev Wiggo också ett självklart val. Alla tre är också en del av svensk enduros framtid, jämte flera andra, och som sagt de som stuckit ut mest internationellt i år.

Precis som med Micke Persson så finns det lite skador som oroar eller i alla fall har stört, på både Lifvendahl och Gunnarsson. Vad har du för status där?
– Att det är väldigt tillfälliga skador. Six Days är fortfarande tre månader bort och i Robins fall är det absolut inget farligt med hans armbåge, utan en tillfällig smärta som kommer försvinna om han vilar. Wiggo har en spricka i menisken men det handlar om några veckor innan han kan vara tillbaka.

I elitförarinformationen som gick ut i vintras så skrev ni att målet med Junior Trophy-laget var att placera sig på medaljplats, får man revidera det nu med två debutanter i laget eller tror du att ni kan nå dit?
– Man får nog revidera det lite med två debutanter, absolut. Jag tror att resultatmålet i år istället kan bli att ta en topp 5-placering. Det tror jag är fullt möjligt. Och skulle vinden blåsa vår väg så tror jag inte det är omöjligt med en pallplats. Men den pressen har jag absolut inte lagt på killarna. Det stora målet är att vi ska lära oss så mycket som möjligt och att de på prov som passar ska kunna sticka upp högre i resultatlistan.

Albin Berglund har varit den snabbaste junioren hemma i Sverige men har inte kört något internationellt i år, har du valt bort honom av den anledningen eller har han tackat nej?
– Albin har självklart funnits med i tankarna och är väl den absolut snabbaste junioren vi har. Men Albin tillsammans med sitt team, Sherco Sweden, har kontaktat mig och sagt att de har en plan för 2026 som de gärna vill följa. Och Six Days finns inte med i den planen. Jag respekterar det även om jag tycker det är väldigt tråkigt för oss. Men om de har en plan som de tror på så gör de 100 procent rätt att följa den.

Finns det några reserver till juniorerna?
– Arvid Modin finns som en tilltänkt reserv om någon skulle gå sönder. Mycket för hans erfarenhet men också för att han nog är den förare som jag valde bort till förmån för de tre som är uttagna.

Det är svårt att rodda runt två lag ensam på Six Days, vilka tar du med som coacher?
– Jag och Adam Andersson, som också är en del av landslagsledningen, kommer att vara med som coacher. Sedan kommer jag att ta med mig två utifrån, William Olsen och Niklas Persson. Vi kommer ha ett upplägg som jag tror stenhårt på, där vi kommer att dela in oss i två team som tar varannat prov. Det för att vi ska kunna ha tid innan förarna kommer att kolla varje prov och sedan förmedla den informationen till dem innan start på varje prov. Fyra coacher på plats tycker jag är bra jämfört med hur det sett ut tidigare och jag tror att det är nödvändigt om vi ska kunna ta hem det där guldet.