Första på tio år för Febvre – första på nitton för Kawasaki

Efter tio år är Romain Febvre världsmästare igen. Fransmannen lyckades under sitt rookieår i klassen 2015 ta titeln men har sedan dess fått nöja sig med två silvermedaljer under de senaste nio säsongerna. Titeln är också Kawasakis första i VM’s herrklasser sedan Christophe Pourcel vann MX2 2006.

När startflaggan föll i det som skulle komma att bli årets sista MXGP–heat så var det Lucas Coenen som tog ledningen och bärgade sin 13:e Fox Holeshot för säsongen, med framthjulet högt i luften på startsträckan. Men några större förhoppningar om att nå ikapp VM–ledande Romain Febvre hade nog belgaren inte.

Trots seger i lördagens kvalheat hade Coenen 47 poäng kvar att plocka in, vilket gjorde att blott fyra räckte för att Febvre skulle säkra titeln.

Jeffrey Herlings följde tätt efter Coenen, medan Tim Gajser gick förbi Febvre i den tredje kurvan och tog tredje plats. Febvre såg ut att ta det säkra före det osäkra, för att kunna bärga de poäng han behövde.

Bakom tättrion gjorde Mattia Guadagnini en tidig manöver och passerade Calvin Vlaanderen, medan Ruben Fernandez också avancerade. Bakre delen av fältet präglades av krascher, bland annat mellan Maxime Renaux och Pauls Jonass, vilket tvingade Renaux att bryta loppet. Isak Gifting avancerade och tog sig förbi Geerts och Jonass för att säkra en slutlig niondeplats.

Febvres andra titel
Coenen kunde till slut ta sin 16:e heatseger för året när han vann före Herlings och Gajser, men det var Febvre alla väntade på i mål. Fransmannen körde in på fjärde plats, tillräckligt för att säkra sin andra världstitel i MXGP och skriva historia, ett decennium efter den första.

– Många känslor kommer upp. Jag tänker bara på alla tuffa perioder, skadorna och allt jag gått igenom. Det tog mig tio år att bli världsmästare igen, och jag känner att jag har uppnått något riktigt viktigt i min karriär. Det känns som att jag står på toppen nu. Tack till alla sponsorer, mitt team och alla där hemma. Jag har gjort många uppoffringar för min familj under min karriär, och idag känns det värt det. Nu är det dags att njuta av detta ögonblick, sa Romain Febvre efter segern.

Lucas Coenen, som gjorde sitt första år i MXGP, svarade för en strålande rookiesäsong och befäste med segern den silverplats som sedan länge varit säkrad.

– Jag är glad eftersom när du är 18 år och folk tvivlar på dig, säger negativa saker, vill man bara visa dem. Ärligt talat kände jag redan efter premiären i Argentina att det kunde gå, men att sluta som tvåa under mitt rookie-år är fortfarande fantastiskt. Självklart ville jag vinna, men Romain var verkligen stark, så grattis till honom. Det har varit en bra säsong, även om jag missade några race. Jag har visat vad jag går för, och som 18-åring kan jag vara stolt över att vara vice-mästare. Tack till mitt team för allt, vi fortsätter att jobba, och kanske kan både jag och min bror kämpa om titeln nästa år, sa Coenen.

Coldenhoffs andra medalj
För Glenn Coldenhoff, som redan inför avslutningen i Australien säkrat bronset, blev avslutningen ytterligare ett bevis på en stabil och framgångsrik säsong. Holländaren har bara varit utanför topp tio i fyra av dem 39 heat som körts (nio av 59 om man räknar in kvalheaten). Och kunde därmed lägga beslag på karriärens andra VM–medalj, den första sedan 2019.

– Det har varit en otrolig säsong. Att sluta trea och ta bronset – innan säsongen hade jag drömt om detta, men vi gjorde det möjligt. Sex pallplatser, en racevinst och mycket stabilitet. Det är synd att jag inte vann ett GP, men vi kan alla vara mycket stolta. Jag är stolt över mitt team, min personal, mig själv och min familj. Att ha min fru och dotter här gör det ännu mer speciellt, sa Coldenhoff.

Vilka fick kliva upp på podiet för dagen då? Ja, efter en massiv storm under sista MX2-heatet och en rödflaggad avslutning där beslutade tävlingsledningen att ställa in det andra MXGP-racet på grund av väderförhållandena. Detta innebar att Coenen, Herlings och Gajser fick kliva upp på podiet – och att firandet av världsmästaren Romain Febvre kunde börja tidigare än planerat.

Gifting slutade som 16:e
Bakom medaljörerna slutade spanjoren Ruben Fernandez fyra i poängsammandraget. Jeffrey Herlings blev femma trots att han missade totalt fem tävlingar med olika skador. Calvin Vlaanderen stod för en fin säsong och blev bästa Yamaha-förare som sexa, närmast före teamkompisen Maxime Renaux. 

Andrea Bonacorsi, Tim Gajser, som missade nio tävlingar på grund av skada, och Jeremy Seewer rundade av topp tio. 

Isak Gifting, som missade fyra tävlingar med skada och nollade ytterligare två efter att ha fått bryta, landade på 16:e plats med 263 inkörda poäng.